På Sydfronten intet nytt

Jag inledde arbetsåret 2016, det ovissa året, med att bevaka rikets gräns i Malmö en vecka. Gränskontrollerna som infördes i november kräver mycket polisiära resurser och hela landet har fått bidra med konstaplar. Politiken bakom dessa kontroller får andra kloka människor diskutera och fundera över. Jag nöjer mig med att konstatera att vittnesmålen både från myndigheter men framförallt kollegor, både i Skåne och i Stockholm, i höstas beskrev ett kaos i omhändertagandet av flyktingar som inte var värdigt och helt utom kontroll. Mängder av människor på flykt som nyanlända i landet drev vind för våg utan organiserad hjälp. De scener som kollegor beskrev från Malmömässan i höstas var skrämmande, där hjälpsökande trängdes, bodde och sov på golvet och där mottagandet av flyktingarna helt havererat. Så jag är inte förvånad över att regering och riksdag kände att de måste göra något för att få ett grepp om situationen.

Efter att ha jobbat med kontrollerna tycker jag även att alarmismen runt dessa är lite överdriven. Kontrollerna går förhållandevis fort och inverkan i vardagen för regionens pendlare är liten vad gäller polisens gränskontroller. Vilken inverkan de ID-kontroller har som genomförs av transportbolagen i Danmark innan resa in i Sverige är mer oklart för mig, de utförs ju heller inte av polisen. Vad jag förstått är dessa dock mer tidsödande och har större inverkan i pendlarnas vardag.

Den stora fördelen numera är att de som kommer för att söka asyl nu snabbt kan slussas till Migrationsverket för att få vidare hjälp. En i mina ögon fungerande rutin och organisation har arbetats fram med syfte att erbjuda snabb och adekvat service åt de som vill söka asyl. Vilket var nödvändigt.

Vi märkte även tydligt under vår vecka att effekten att få ett minskat antal flyktingar uppnåtts. Om det funnits ett sådant uttalat mål, jag är lite osäker där. Under veckan var det bara ett fåtal som kom via tågen till Hyllie eller över bron för att söka asyl. Orsakerna till detta är intressanta. Nog kan man anta att kontroller både i Danmark och Sverige både försvårat och avskräckt människor från att ta sig hit. Det är ingen vild gissning att människor på flykt från krig och förtryck troligen har mycket dåliga erfarenheter av polis och militär. Då är det förmodligen lätt att som flykting oroas av poliskontroller vid gränsen och vad som då ska hända. Deras första tanke är sannolikt inte att poliserna där kommer se till att de får bra behandling och snabb hjälp med att kunna söka asyl.

De flyktingar som kom anlände istället till Trelleborg med färja, oftast från Tyskland. En uppfattning jag mötte hos många under veckan var att flyktingarna försöker runda Danmak för att ta sig till Sverige, dock oklart varför denna rundning. En av de trevligaste sakerna under veckan var att man fick möjlighet att prata med många människor. Poliser från övriga landet, tulltjänstemän, lokförare, tågvärdar, passagerare, lastbils och busschaufförer och bilpendlare. Många danskar. Danskarna generellt var pratglada. De var ofta öppenhjärtliga och skrattade åt det mesta, även allvarliga ting. Enligt många av dem så hade även Danmark förvisso infört kontroller. Men mest mot Sverige flinade de, mot tyska gränsen var det högst sporadiskt. Jag hade lite problem med att förstå danskan, men kontentan från de flesta danskarna var att handeln och öppenheten mot Tyskland var för viktig för att störa med gränskontroller. På frågan om det inte kunde vara Danmarks invandringspolitik som avskräckte flyende skrattade de mest och ryckte på axlarna. Nja tyckte många, de trodde mer på att den stränga vintern avskräckte flyende från att ta sig till kalla Norden. ”Till foråret de kommer tilbage igen”. I vår kommer de igen menade dansken.

För min och gruppens del handlade förberedelserna mest om två saker. Först boendet. Få bo på det omtalade lyxhotellet mitt i staden, med Skybar, stort gym och ”grym frukostbuffé”. Eller förvisas ut till Scandichotellet där byggjobbare bilade i betong och där man frös om natten. Vår grupp fick börja på lyxhotellet och sedan byta till ”Scandic Öststat” som någon kollega döpte det till. Detta då Polismyndigheten missat ett gällande avtal med Scandic och hotades med vite om man inte fullföljde. Således, raskt ut med konstaplarna till Scandic igen. Så här efteråt kan man säga att ryktena om det ena hotellets förträfflighet var lika överdrivet som ryktena om det andra hotellets förfall. Lyxhotell är trevligt, men man får inte tappa perspektivet. Vi talar trots allt om hotell. Inte tält eller baracker. Har man dessutom som polis upplevt en veckas boende på P2 i Hässleholm, på tagelmadrass från 1956 i logement, där toaletterna hade lumpenklottret intakt, ja då har man en högre tröskel för boendestandard. Inte på något av nämnda två hotell behövde jag under en veckas tid läsa att ”Fänrik Ohlsson är bög” varje morgon på toalettdörren. Men man ska heller inte underskatta behovet av bra boende för att ge oss förutsättningar att trivas då man jobbar på annan ort. Jag mötte kollegor som var i Malmö för fjärde veckan på två månader, samt kollegor som varit utlånade till kommenderingen och bott på hotell i ett streck sedan allt startade i november

Den andra saken var kylan. ”Ni kommer att frysa. Ni kan aldrig fly kylan” var budskapet från de hemvändande kollegorna. I normala fall brukar jag ta lätt på kollegors varningar av detta slag, vi poliser har ibland en förmåga att bättra på en god historia för varandra. Men denna gång var vittnesmålen både många och målande, och fanns även på film där kollegor utförde Parkour för att hålla värmen kvar och tristessen borta. Så vi tog varningarna på allvar och utrustade oss. Vilket visade sig vara tur.

Om vi börjar med Hyllie station kan det vara en av landets tråkigaste platser. Massiv grå betong utan en enda färgklick. Men vad värre är, den är medvetet konstruerad för att leda vinden från Öresund rakt in i stationen, för att tågen skall få någon slags draghjälp. Länge trodde jag detta var polisiärt hittepå, en överdrift för att smutsa ner stationens rykte. Men det bekräftades av så många röster under veckan. Och sedan när det började blåsa inser man att detta är en djävulens konstruktion. Jag avundas inte de kollegor som stod på Hyllie under stormarna Gorm och Helga. Det är för övrigt märkligt vad man tar sig till för att få tiden att gå och värmen att stanna på Hyllies långa, ofta öde perrong. Nivån på humorn sjunker lika fort som kroppstemperaturen och uppfinningsrikedomen över att hålla värmen diskret var stor. Diskret därför att Parkour och liknande inte längre var tillåtet efter att detta väckt anstöt hos allmänheten. Men frågan är hur diskreta vi egentligen var, charader, dans, självskydd och stretchövningar hann vår grupp avverka mellan tågavgångarna. Samt en flod usla skämt.

 C516 på Hyllie

På Lernacken var det lika illa, vägtullsstationen på slätten invid bron var ständigt vindpinad. Här fanns förvisso små bås att söka skydd i, men vad hjälpte det då bilarna kom tätt. Kvälls och nattetid kunde man dock skynda in i båsen för värme, men ständigt vara beredd att snabbt rusa ut då billyktornas ljus skymtade uppe på bron. Stannade man för länge i båsen blev man lätt klaustrofobisk och började tänka udda tankar. En ödslig natt på Lernacken kunde vi även genomföra ett lättare aerobicspass för att hålla värmen.

 Udda tankar i natten på Lernacken 

På det hela taget är jag mycket nöjd med veckan. Visst, man frös mycket och arbetsuppgifterna var enformiga. Men inom grupperna är man sin egen lyckas smed och vi hade otroligt kul både under och mellan arbetspassen. Man fick möjlighet att prata med folk på ett annat sätt än man hinner i det vardagliga arbetet. Jag vill även berömma Skåne och Malmöpolisen som i mitt tycke fått igång en väl fungerande kommendering. De var även mycket trevliga och välkomnande och de såg inga problem, bara möjligheter för arbetet inom kommenderingen.

Jag åker gärna tillbaka.

 Håll gränsen sa dom.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s