Navy Strength Gin

Det drar ihop sig till en av årets viktigaste högtidsdagar. Det drar ihop sig till World Gin day. Lördag 11:e juni bör alla med någon form av självaktning blanda till sig valfri gindrink, eller dricka den ren för all del, och hänge sig åt den njutning som bara en god Gin kan erbjuda.

Jag är väldigt förtjust i Gin. Förutom att det är en ljuvlig dryck som jag skulle kunna mässa om i timmar, så har den också en intressant historia med vilken jag utan problem skulle kunna fylla* (är ni med?) denna blogg. Denna gången nöjer jag mig dock med att återge historien bakom den kanske förnämsta typen av Gin, nämligen Navy Strength. Jag hittade en intressant Ginblogg och översatte fritt texten till svenska. Håll till godo.

Som det framgår av namnet är Navy Strength Gin mycket starkare än vanlig gin. Men varför? Vi får ta att oss tillbaka i tiden till 1800-talet för att hitta svaret. Då anslog man i Storbritannien ny lagstiftning, vilken innebar att varje fartyg i engelska flottan var tvunget att ta ombord en viss mängd gin. Vilken ljuvlig tid det måste varit..

Anledningen till den nya hårda lagstiftningen var ginens hälsobringande effekter. I Flottan trodde man att drycken kunde bidra till att hålla sjömän friska och att den bekämpade sjukdomar som malaria och skörbjugg. Därmed blev det order på att gin skulle medföras ombord. Av ”medicinska skäl” (jag fullkomligt älskar detta)

Ofta lagrades ginen under däck tilsammans med all annan last, inklusive det viktiga krutet.

Friska sjömän som tagit sin medicin. Kanske på väg att hämta mer?

Det var inte ovanligt att handlare spädde ut ginen för att tjäna mer. Alerta sjöofficerare som misstänkte att de lurades att köpa utspädd gin av tvivelaktiga handlare, upptäckte att endast gin som hade minst 57% alkohol i sig kunde antända krut och därmed var av det rätta virket, så att säga. Sprit som antänder krut får väl anses innehålla tillbörlig mängd alkohol, så slutsatsen av kruttestet kan man inte ifrågasätta. Därav namnet, Navy Strength. Möjligen kan man istället fundera över lämpligheten i att förvara 57-procentig sprit brevid krut ombord på fartyg byggda i trä. Men vem är jag att ifrågasätta sjömännen i Brittiska imperiet?

Ginen vid den här tiden var således mycket starkare än dagens. Man kan förstå att det krävdes en kraftfull styrka på ginen för att hålla hårt arbetande sjömän lyckliga och nöjda medan de seglade på öppet hav, en styrka som var potent nog att antända krut!

Krut kräva dessa drycker

Det finns en populär gincocktail numera som heter ”Gimlet” och den görs bäst på just Navy Strength gin. Under 1700-talet fanns det en Sir Thomas Desmond Gimlette i Brittiska flottan, han fungerade som läkare för sjömännen. Det hävdas att den gode Desmond Gimlette använde ett hopkok av gin och lime för att vaccinera besättningarna på fartygen, mot skörbjugg och en mängd andra obehagligheter som kunde tänkas drabba törstige sjömän. Det är möjligen därifrån drinken Gimlet fått sitt namn. Men som med alla goda historier finns det såklart en tråkigare, mer trolig variant. Det fanns ett särskilt verktyg som användes för att borra hål i spritfaten på flottans fartyg – en gimlet.

Numera serveras Gimlett i ett cocktailglas med ett stänk soda, i städernas tjusiga cocktailbarer och inte ur stora fat ombord på fartyg. Tiden då den bekämpade malaria och skörbjugg må vara över, men istället är tiden för njutning och hängivelse här.

Den evigt populära Gin &Tonic föddes också ute på öppet hav och även den skapades för medicinska ändamål. (Det skulle dröja ännu ett tag innan G&T:n blev den odödliga och eviga konungen bland drinkar). Det torde vara ett välkänt faktum att gin fordom blandades med malariamedicinen kinin som sedan blandades med tonic för att få fram det ultimata botemedlet.

När officerare och sjömän i den Brittiska flottan, på mörka hav i trånga skepp, slukade sin ”medicin” i avlägsna hörn av världen, då anande de nog föga att drycken ifråga skulle bli en fashionabel och älskad cocktail i alla världens trendigaste barer och restauranger.

En av de bästa Navy Strength som finns.