Det har blivit dags att summera badåret 2017. Dessvärre blev det ett skralt badår. Inget rekord, inte i närheten av. Inte ens över 200 bad, vilket får ses som ett rejält misslyckade. Ett riktigt magplask faktiskt. Inte heller uppräcktes särskilt många nya badplatser, det var klent med nya oaser av lycka. Knapphändigt med nya markeringar på min fina badkarta, utan mest plaskande i kända vatten.
Ändå var förutsättningarna goda. Badåret började redan den 4:e januari med ett kärvt dopp i stålgrått hav. Därmed tycktes vägen mot rekord vara utstakad, en lätt jogging i nedförsbacke mot målet. Skulle nu inte de 237 baden från rekordåret 2014 kunna slås med lätthet?
Premiären! På väg mot…magplask.
Nä, det blev inte så. Istället för triumf och beundrande blickar stannade det hela på mediokra 188 bad, fördelade på 28 badplatser. Ett svidande fiasko. Frågan måste ställas, har jag tacklat av? Tappat stinget? Detta året blir en värdemätare, men i skrivande stund är inte ens premiärdoppet taget. Vad är detta? Det finns mycket att bevisa badåret 2018.
Men nu fokuserar vi på de ljusa badögonblicken under 2017. Jag fick en ny utmanare, Emma Sillman. Stärkt av ett tidigt isvaksdopp beslutade hon sig för att försöka störta badandets konung från tronen. Emma tillämpade sedan en taktik som förbryllade mig, först smög hon länge dolt i vassen, invaggade mig i bekväm säkerhet. För att sedan under sommarens solsemestrar explodera i badande. Ett tag låg Emma även i ledning med över 10 bad. Men jag var inte orolig, i takt med att badtemperaturen sjunker, brukar även entusiasmen hos de medtävlande dala. De lockas inte på samma sätt som jag att nedsänka kroppen i total, isande höstkyla.
På väg ner i isande höstkyla
Detta blev även Emmas öde, efter att ha mattats av stannade hon på beskedliga 134 bad. Men det är ändå väl kämpat. Varje person som tar badandets konst på allvar förtjänar respekt och vördnad. Tack för god match Emma! Må ditt hjältemod fungera som inspirationskälla för andra att hänge sig åt badandets njutning.
Visst går det att hitta en del guldkorn under detta skrala badår. Bland annat den nya pärla jag upptäckte i Dalarna, ”Sandudden” vid sjön Norrsen. Fin sandstrand och botten mitt ute i djupaste skogarna
Norrsen.
Även uppskattat av lärjungarna
Utflykten till Ljugarn på Gotland under sommarens Almedalskommendering var minnesvärd. Bubbel på kylning i havet under det att trivsamma dopp med kollegor avnjöts var en fin upplevelse.Bubbel på kylning
En gigant, Ulf Bajas, med undersåte på väg upp
Andra fina minnen är upptäckten av Lida naturområde i Stockholm med bra strand och badplats, eller den lilla Uvtjärn i Dalarna. Två platser som kommer besökas även under framtida badår. Eller varför inte alla trevliga bad i goda vänners lag.
I goda vänners lag
Jag hyser ändå gott hopp om revansch detta år. Inte minst för att mitt nya boende i Huddinge är intill en sjö. Så nu kan jag kliva rakt ut i badet både på väst och ostkust. Då vore det väl själva fan om inte rekordet skall slås.
Bara kliva rakt ut.. inga undanflykter.
Återstår att se huruvida jag får en ny utmanare i år. Det vore trevligt. Likt Isaac of York i Ivanhoe väntar jag otåligt, redo att få utropa ”a champion, a champion, a champion!!!” om någon utmanare rider (simmar) in på scenen. Men oaktat detta hoppas jag på ett fint badår, med många minnesvärda bad, gärna i trevligt sällskap. För det är vad allt handlar om, egentligen.
Vad allt handlar om, egentligen.