Idag fyller jag 43 år. Ett slätstruket årtal, mitt i livet, mitt i veckan. Kan det vara något? Ja säger jag, det blev en mycket trevlig dag.
Den började 06:30 med kampen att få upp tre grissovande döttrar. När de insåg att det var pappas födelsedag kom de på att detta måste firas med ”något gott” till frukost. Nutella. Bara. Deras hårde far vägrade dock avvika från den obligatoriska gröten, och kallades därmed ”tråkpappa”,”sämsta pappan” och likande. Men en kompromiss om ett glas oboy till gröten gjorde att friden åter sänkte sig och pappan ansågs på nytt snäll och bra för en stund.
Pro Vivan byttes mot oboy och fred.
Arbetsdagen kunde sedan börja medelst semla på stamfiket med kollegorna, som solidariskt valde att också smeta ner sina kärl för min skull. Det kallar jag kåranda!
Lev idag. Hjärtsmäll i morgon.
Därefter inhandlade jag fika åt arbetslaget från mig och medjubilaren Age, som även han fyller år denna dag. Det blev Donkin Dounuts, fattas bara. Endast det bästa duger åt den blåa familjen.
Den tunna blåa linjen, snart inte så tunn..
En malör i firandet är att ursprungsplanen, inköpt lunch från Günters korvar, inte hanns med. Men lillebror, Brunos korvar på Söder, fick ersätta, inte fy skam det heller.
Jag kunde besöka Soda nation i Hornstull och köpa lite tonic, ifall någon, såsom jag själv, skulle vilja bjuda mig på en god GT. Då får man inte gå torrt. Jag är min egen lyckas smed.Där drömmar föds.
Det blev ett besök på Cigarrklubben. En puff, en gin, en god stund. Vem vet om morgondan har sol?
Lycka är..
Jag fick sjunga med Poliskören och fyllas av gemenskap, sång och glädje. Samt uppleva den fina traditionen, att kören sjunger för dig på din bemärkelsedag.
”Sång en sol i hjärtat ger, hell vår sångarbroder. Vi med jubel hyllar dig, hurra, hurra HURRA”
För övrigt fyller jag år på samma dag som Poliskören. Den blev 99 år idag. Inte illa!
Sedan kunde jag avsluta dagen med provsmakning av fyra nya kamrater. Det utföll till belåtenhet. Äran och hjältarnas dryck
Det enda lite dystra inslaget var att se åldern på Tinderprofilen lika automatiskt som obevekligt slå om från 42 till 43. Tinder missar inget. En påminnelse om att bonden tar ett nytt steg ut i periferin på dejtingvärldens schackbräde. Ännu en prissänkning med röd lapp på snart utgången vara därute på kärleks(kött)marknaden.
Nåväl. Enligt min bror har jag ju varit 43 år ända sedan jag var nio. Så jag borde inte hetsa upp mig för det. Dagen har gått som jag ville, i Edward Bloms tecken:
Dagar som kommer dagar som går
Dom kommer aldrig igen
Så det är bäst att idag passa på
Att leva för fullt min vän
Ja varför försaka det goda som bjuds
I tillvarons gästabud
Livet på en pinne
Göra var dag till en fest
Ta varje liten chans du får och njut
Så nu dricker jag Gin och försöker fullfölja min idé om att besvara alla grattishälsningar på Facebook med en personlig kommentar istället för den slentrianmässiga liken. Vilket tar tid. Men har du inte tid med människor som vill gratulera dig, vad har du då tid med?
Tack för all uppvakning!
Stilig man.
GillaGilla
Haha! Tack!
GillaGilla