Sången ädla känslor föder

Jag måste få slå ett slag för Poliskören här på bloggen. Eller snarare ta en ton för. Vi har precis firat 100 år och vilket högtidligt firande det blev. Men jag återkommer till det.

Kollegorna brukar ibland reta mig för kören, oklart varför. Kanske beror det på att ”körnördar” har lite av en töntstämpel på sig. Kanske bottnar istället retsamheterna i den osannolika kombinationen vacker körsång, kontra min person. Där kan dom ha en poäng, det får jag medge. Men hur som helst är jag en stolt medlem av Poliskören och har varit det sedan 2006.

Inga nördar här

Mitt första möte med Poliskören var dock redan 2004 i Dalarna när jag jobbade som polis där, under mycket hemska och sorgliga omständigheter. Polismannen Ulf Grape slogs ihjäl på väg hem från sitt kvällspass i Avesta. På hans begravning var det uppslutning från hela Dalarnas poliskår. Poliskören hade rest upp från Stockholm för att sjunga på begravningen och jag minns hur fint och stämningsfullt det var, trots den hemska stunden.

När jag sedan började som polis i Stockholm hörde jag att Poliskören sökte nya sångare. (Vi söker alltid fler sångare, är du sugen? Välkommen!) Men eftersom jag inte kan läsa noter så lät jag det hela bero. Det måste ju vara avgörande tänkte jag. Trots detta beslut fortsatte jag ändå tänka på det, där fanns verkligen en önskan om att få sjunga. Till sist frågade jag min bror, den store körsångaren, den välkände ”Näktergalen från Falun” om råd. Han avfärdade min oro och rådde mig istället att ”strunta i noter, sjung på gehör bara, det gör jag. Och många med mig, fast de vill inte erkänna det” Således var det därmed dags för mig att söka inträde.Näktergalen från Falun

Jag minns ännu min första övning. Trevande, valhänt och bortkommen. Vår dirigent Erik Wadman tog mig åtsidan och lyssnade av min röst i enrum, vilket är brukligt med sångaraspiranter. Efter en kort stund där Erik spelat och kommenderat mig att sjunga i olika tonarter fastslog han ”Du har en slank röst. Börja i första basarna, sedan kanske du kan bli andre tenor”. Jag blev nöjd. Efter några veckors övande insåg jag dock att en ”slank röst” snarare innebar en begränsad röst. En medelmåttig röst. Det är nog därför jag gillar Erik så mycket. Ett proffs som både kapar och lyfter sångare, både sågar och hyllar i samma andetag. En annan gång, när jag var osäker på om jag kunde sångerna tillräckligt bra för att vara med på en konsert rådfrågade jag Erik. ”Nåja, var med och sjung, du får mima på det du inte kan”. Efteråt konstaterade han ”det gick ju bra det där, du mimar ju bättre än vad vissa sjunger”. Erik ser till att vi sjunger allt från Bellman till afrikanska julsånger, allt från Frank Sinatra till Avicii. Mycket varierande och väldigt underhållande att öva på.

Erik. Utan dig, ingen kör!

Man får uppleva mycket genom Poliskören. Mer än jag trodde var möjligt. Många gör misstaget att se Poliskören och andra körer som något dammigt hittepå, något man ser vid enskilda sällsynta tillställningar. Men ingalunda. Poliskören är en mycket aktiv kör. Under mina år i kören har man genomfört mängder med resor och konserter, gärna i sällskap med respektive. Bland annat till Prag (x2), Danmark, Krakow, Åland, Köpenhamn, och Finland. Sedan att jag personligen inte haft möjlighet att följa med är en annan femma.

Men utöver resor och konserter händer mycket annat kul med Poliskören. Vi har spelat in en Beckfilm, (vilket du kan se här) vi har blivit sågade av Bert Karlsson i Talang (vilket du kan se här) Vi fick sjunga med Uno Svenningsson på Svenska Hjältargalan (Här)Så här glad blir Uno när han får sjunga med Poliskören

Vi har fått sjunga under QX galan i tv, (Här)

Vi har även sjungit för GW Persson i tv flera gånger, när han bytte kanal tog han även med sig Poliskören. GW fällde det mycket dugliga omdömet ”Jag gillar Poliskören. En verksamhet inom polisen som faktiskt fungerar”.

Så här glad blir GW då han får posera på bild med mig

Det har varit stora konserter, som nu senast på vår jubileumskonsert med 10 Poliskörer från hela norden. 200 sångare i gemensam sång var verkligen en upplevelse.

Men det är även de små uppträdandena, som inför de gamla på ålderdomshemmen. Där är uppskattningen oftast både påtaglig och stor. Vi har sjungit på veterandagen ute på Djurgården för våra krigsveteraner, vi har sjungit för lyckliga brudpar vid altaret. Vi har sjungit på två av mina döttrars och på andra barns dop under känslosam glädje. Vi har sjungit på begravningar framför gråtande anhöriga och vi har sjungit när vi begravt våra egna sångarbröder under känslosam sorg.

Kanske det jag ändå uppskattar mest är umgänget och gemenskapen i det lilla. Som att vi sjunger för varje körbroder som fyllt år med en särskild liten fanfar:

Sång en sol i hjärtat ger, hell vår sångarbroder, vi med jubel hyllar dig, Hurra, hurra, HURRA

Eller att vi en gång i månaden har klubbafton, där vi äter något lättare tillsammans, tar någon öl, snaps och sjunger snapsvisor i stämmor.

I körsången ”Dåne liksom åskan bröder”, för övrigt en mycket mäktig och pampig sång, finns följande fras:

Sången ädla känslor föder, hjärtats nyckel heter sång

Det är mycket sanna och träffande ord. Vilket vi påmindes om under jubileumsmiddagen av ordföranden för Helsingfors Poliskör när denne höll ett varmt tal, på lågmält klingande finlandssvenska:

”Sverige har alltid varit en utomordentlig granne vid Finlands västra gräns. Pålitlig, vänlig och också hjälpfull när Finland har behövde det.

När vi ser vad som händer nu, runt om i världen, är det ytterst viktigt att vi fortsätter utöva musik och poliskörsväsendet.

Via sången tillsammans, lär vi oss känna varandra, vilket leder till bra, starkt samarbete. Därmed kan vi bättre bygga trygghet för folket i våra länder, vilket är den viktigaste uppgiften för polisväsendet.

Efteråt, när jag fick fram och tackade honom för ett fint tal och frågade om han kunde maila det till mig utvecklade han resonemanget, denna gång på allvarsam och klingande finlandsengelska:

Our Nordic countries must stand solid together, shoulder by shoulder. We have the russian bear lurking behind us”.

En annan påminnelse om att körsången inte bara är gamman och lustighet, utan även den påverkas av tidens vindar, vittnade ordföranden för Köpenhamns poliskör om. Den danska polismyndigheten har beslutat att kören inte längre får sjunga på offentliga platser utan att bära skottsäkra västar. Detta på grund av oro inför terrordåd.

Så visst är det viktigt att Poliskörerna kan leva vidare. För trivsel och glädje. För att skapa stämning vid livets små eller stora glädjestunder. För att välkomna vid livets början, eller ta farväl vid livets slut. För att bygga broar av samhörighet.

I höst påbörjar Poliskören Stockholm år 101. Mot nya stora och små ögonblick. Mot nya jubileum och festligheter. Den som är intresserad och gillar att sjunga är välkommen att följa med oss.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s