Kallbadhus


Badet stod låst och torrt och glömt

Som någonting man bara drömt

Ur ”Kallbadhus” av Tomas Andersson Wij

Jag har tagit mitt badintresse till ännu en nivå. Jag har upptäckt tjusningen med kallbadhus. Denna företeelse med ömsom bastande, ömsom kalla dopp har varit lite bortglömt för mig, jag har hittills betraktat det hela nästan med förakt. Tyckt att det varit på gränsen till fusk att sitta och trycka i en bastu innan ett bad. Men efter besök i de södra delarna av landet med mycket angenäma upplevelser har jag tänkt om.

Att kallbadande i sig är bra för hälsan är ingen nyhet, det har fastslagits många gånger, du kan läsa om det i denna länk samt även i den här . Däremot visste jag inte i detalj varför just kombinationen bastu och kalla bad var så bra ur hälsosynpunkt förrän jag besökte dessa välbefinnandets inrättningar och kunde börja läsa på om detta. Eftersom denna information är den bästa reklam kallbadhusen kan ge sig själva så fanns denna lättillgänglig i etablissemangen. Man skyltade helt enkelt med den.

Nedan listas de många goda hälsoeffekterna:

  • Att bada bastu och kallbad är bland den bästa friskvården du kan ge dig själv.  Det är en avkopplande upplevelse som reducerar stress och lindrar smärta och stelhet i muskler och leder.

  • I bastun producerar din kropp rikligt med svett på kort tid och på så sätt blir kroppen av med avfallsämnen så som salter, kväve, bly, nickel och kadmium.

  • När du utsätter din kropp för växelvis kyla och värme får ditt hjärta pumpa snabbare. Din syreupptagning ökar och likaså din blodcirkulation.

  • Värmeväxlingen främjar din ämnesomsättning och stärker ditt  immunförsvar. Det ger dig mer energi.

  • Värmen stimulerar tre av kroppens viktiga hormoner: serotoniner som  bidrar till välbefinnande och god självkänsla, oxytociner för lugn och ro, samt endorfiner för lyckokänsla och smärtlindring

Men det är inte bara hälsoeffekterna som gör att jag blivit så förtjust i detta utan även den estetiska upplevelsen. Kallbadhusen är ofta vackra byggnader ute i havet. Som ett vackert smycke med det bistra, vidsträckta havet som fond och kontrast vilar dom i havsbandet och lockar till besök. Likt nymfers förföriska rop i en tät dimma.

Borgholms Kallbadhus

Miljön är ombonad och trivsam, på de kallbadhus jag hunnit besöka är faciliteterna fräscha och väl underhållna, rent av nya. Herrar och damer badar på separata avdelningar och nakenhet är inte bara en rekommendation, utan anbefallt. Många av kallbadhusen erbjuder dock särskilda tillfällen varje vecka där familjer och sällskap kan bada gemensamt, varvid man låter förlåten falla och utrymmena blir gemensamma för samkväm och trivsel.

Nakenhet anbefalles

Under en vecka när jag tillfälligt arbetade i Skåne hamnade jag i Helsingborg. Där har de en utbredd kultur av kallbadande i särskilda badhus, inte mindre än tre olika sällskap och inrättningar finns i staden. Under min fritid mellan arbetspassen hann jag besöka två av dessa.

Först besökte jag Pålsjöbaden. Ett äldre bad som funnits sedan 1909, vilket sedan nyrenoverats samt moderniserats men med bibehållet originalutförande på den yttre arkitekturen kvar. Stora trappor, enkelt att ta sig ner i havet och upp igen. Stora rymliga bastur för ivriga samtal eller bara stillsam begrundan. Den dagen jag besökte Pålsundet hade gentlemännen i bastun precis sett guldbron från Kina passera förbi ute i sundet på sin väg mot Slussen, Stockholm. Nu diskuterade de förtjust och lite upprört stockholmare som beställer broar av guld från andra sidan jorden. I Skåne bygger man broarna själva och till kontinenten istället skrockades det. Men det muntra kluckandet kom strax att tystna och bytas mot chock när jag berättade att i Stockholm finns inget riktigt kallbadhus. Mållös tystnad och förtvivlad undran spred sig bland de skånska kallbadarna i bastun. Mer om detta senare.

Pålsjöbaden i all sin prakt

Jag hann även besöka Kallis, som funnits i olika uppföranden på platsen Gröningen sedan 1864. År 2012 byggdes nytt och på platsen ligger nu ett modernt kallbadhus. Den dagen jag besökte badet var stormen Laura på väg in med full kraft och de äldre gentlemännen i bastun spekulerade huruvida det var säkert att ta sig i och ur havet, det riste i badanläggningen när havets vågor slog mot byggnad och bastuns fönster. Men som en av dom sammanfattade läget innan han bistert tog sig ut och ner i havet, ”Är jag inte tillbaka efter en minut behöver ni ändå inte leta efter mig”. Det var ett träffande råd insåg jag då jag själv klev ner i havet, vågorna var på hugget och skulle vid minsta tillfälle förpassa dig långt bort om du inte höll dig fast ordentligt. Men det var aldrig tal om att stänga badet, ”regeln allt bad sker på egen risk gäller” förkunnade personalen när jag frågade.

”Allt bad sker på egen risk”..

Överlag verkar kulturen med kallbadhus vara utbredd över landets södra delar. Det finns många fina platser med vackra badhus runt kusterna. Men sedan blir det värre. Värst blir det när vi tittar på vår huvudstad. Alla nordiska huvudstäder och många europeiska storstäder har kallbadhus. Men inte vi. Visst, det finns bastuklubbar och mindre sällskap runtom i staden, såsom Tantobastun, eller Fredhälls badklubb. Tappra intiativ absolut, men här pratar vi inte om en anläggning eller inrättning, utan mer en enkel bastu nära vatten. Dessutom har dessa sällskap fullt och kölistan är lång. Inget som gemene man kan njuta av. Ute i länet finns även möjligheter, inte minst Nynäs havsbad. Men där ligger fokus på spa och konferens, inte på det kalla badet.

Egentligen är det tragiskt. Stockholm har en fin historia av Kallbadhus, inte minst ”Strömbadet” i Riddarfjärden som skänkte glädje åt stadsborna mellan åren 1884-1936. Hur mycket fattas oss inte Strömbadet nu?

Ja? Hur mycket fattas det oss inte nu?

Men allt är inte mörker. Som tur är finns det entreprenörer som är beredda att förverkliga inte bara sina egna visioner, utan även en bloggares fantasier och strödda tankar. Två av dessa entreprenörer döljer sig bakom projektet ”Kallbadaren” och de vill skapa ett nytt kallbadhus i centrala Stockholm. Och dom vill göra det i sällskap med folket, inte via stekiga konsulter och reklammän. De har insett värdet i att förankra folkviljan i ett projekt innan vidlyftiga planer kastas framför politikernas ögon. Här utvecklar de sin vision .

De driver sitt projekt via en intressant hemsida, men kanske främst via sin Facebookgrupp som du hittar här. Där involveras stockholmarna och får exempelvis rösta om var man helst vill se ett nytt kallbadhus placeras. Till min stora glädje ser Riddarholmen ut att segra i nuläget. Men man kan även följa och tycka till om processen vad gäller arkitektur, hur badhuset skall utformas, vad det skall erbjuda och liknande.

Jag uppmanar alla badare, ja alla stockholmare att gå in och engagera er. Tryck like, tyck till. Var med och skapa Stockholms kommande oas. Ta chansen att utforma vår framtida stad och vår framtida njutning.

En framtida oas?

Publicerad i Bad.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s