Palmemordet: Inuti labyrinten, del 6

Tanken var att få döpa detta inlägg till Palmemordet: Inuti labyrinten, epilog.

Så blev det tyvärr inte.

Men det var ju nu det skulle ske, det som aldrig skulle kunna hända enligt.. ja, i stort sett alla. Palmemordet skulle slutligen lösas. Vi skulle i alla fall få något slags bokslut. Även om jag såklart insåg att mången högljudd entusiast skulle larma och ogiltigförklara bokslutet. Nu fick vi inget bokslut, bara mer tveksamheter. Så det högljudda larmet som nu ljuder får anses välmotiverat.

Den sista bilden på Olof Palme. Men inte sista bilden av mordet.

Det var ju en enorm nyhet detta. Det kändes historiskt, det kändes högtidligt. Det kändes även vemodigt. Under de 34 år som passerat sedan mordet är det många människor som levt med ett stort intresse för mordutredningen, mänskor som lagt ner tid, pengar, ja vissa fall sina liv i detta mysterium. Många har oförtrutet stretat på vid sidan av den officiella utredningen med sina egna granskningar och utredningar. Dom har kallats för privatspanarna. Ett eget epitet, en egen grupp. Vissa med stort genomslag och stor förtjänst. Vissa envetet malande på ett allt mer sluttande plan. Vissa har gått förlorade helt.

Själv blev jag starkt påverkad redan från morddagen, det kom faktiskt att delvis forma mitt liv. Jag har skrivit om detta tidigare här . Däremot skall jag inte hävda att mitt liv sedan dess kom att kretsa kring Palmemordet, det har mer kommit i återkommande vågor eller skov. Men intresset har alltid funnits där. Många och återkommande djupdykningar i ämnet via böcker, poddar, hemsidor, Facebookgrupper och artiklar. Jag har tidigare försökt att både för mig själv och läsaren ta någon form av grepp på alla olika spåren och sammanfatta dessa här på bloggen.

Det har varit något nästan förhäxande med Palmeutredningen, man fastar i den. Alla spår, människoöden, profiler, teorier, och galenskaper är djupt fascinerande. Ofta när man forskat i olika spår så hittar man något som får en att plötsligt börja tänka ”så här kan det fan gått till, det här är det rätta”. Bara för att längre fram i nystandet se samma teori pulveriserad och ersatt av en ny, spännande tes. Det finns så mycket fascinerade inslag i denna enorma utredning. Mystiska walkie-talkiemän i natten, högerextrema poliser, en anhållen mytoman som blev rentvådd, kurder, sydafrikanska agenter, avlyssningar hitan och ditan, missbrukaren som lurade alla in i döden, knarklangaren och bombmannens pakt, det förutbestämda mötet mellan mördare och Statsminister. Samt givetvis alla dessa ”ensamma galningar” som kantat utredningen. Många av dom intressanta, kanske inte som gärningsmän, men genom sina livsöden.

Nu skulle vi äntligen få besked, få sätta punkt. Se historia skrivas. Men istället fick vi ett stort antiklimax. Min värsta farhåga besannades, den med en nedlagd förundersökning och en svepande genomgång av ett tunt bevisläge. Visst fick vi en noggrann genomgång av indicier och besvärande omständigheter runt Skandiamannen, men dessa var ju redan välkända genom offentliggjorda förhör och grävande böcker. Jag själv har exempelvis bloggat om dessa. Jag hade såklart hoppats på något konkret, såsom vapnet, DNA, avskedsbrev. Men icke. Istället pekades Skandiamannen ut som gärningsman utan någon som helst bevisning till stöd. Bara en uppfattning av åklagare och utredare om hur det kunde ha gått till, knappt ens det. Det bjöds exempelvis inte på något tydligt motiv, diffust Palmehat nämndes. Man kunde inte ens utesluta om han var del i en konspiration eller ej. Vi fick heller ingen gärningsbeskrivning, bara vaga slutsatser i stil med ”han bör haft ett vapen”. Jo, om han sköt Palme bör han ha haft det. Eller ta frasen ”vår uppfattning är att han sprang in på Tunnelgatan”. Har vi inte ens lämnat ruta noll? Sedan la man ner förundersökningen. Vi fick även en youtubevideo. Med ett inslag från Aktuellt 1986. Man hade inte ens begärt ut originalinspelningen från SVT. Lite lamt. Kanske jag hade för höga förväntningar, kanske jag dragits med i medias spekulationer om att nu fanns det något avgörande.

Vi ska trots allt inte döma nuvarande åklagare och spaningsgrupp allt för hårt. Vi måste komma ihåg att misslyckandet går 34 år tillbaka i tiden. Jag har ibland tänkt att Palmemordets lösning var som att en fjäril skulle infångas. Med finess, försiktighet och list borde man tassat fram mot fjärilen med sin håv. Istället släppte man en atombomb på platsen och försökte därefter hitta fjärilen i ruinerna. Det sorgliga i allt detta, vilket även framkom i smärtsam tydlighet på presskonferensen, är att man troligen hade lösningen hela tiden. Rakt framför näsan. Det verkar som om man kunnat gripa en levande mördare redan tre månader efter mordet. Som Thomas Petterson också berättade i sin bok ”Den osannolika mördaren”, fanns det i Palmeutredningen ett stort intresse för Skandiamannen under våren och sommaren 1986. Man ringade in, kollade alibin, prövade teser, bedrev aktiv utredning. Sedan, poff, släppte man det bara. Atombomben på fjärilen. Holmér hade hittat sitt ”huvudspår” och brassade på med sina kurder i ett års tid, vilket bara ledde till rättsövergrepp, gryende tvivel på utredningen, samt till sist Holmérs egen avgång. När den röken sedan lagt sig borde ett sansat omtag kunnat ske. Istället sprang man allt djupare in i labyrinten. Utredarna letade fram Chrille P, ett spår de knappt trodde på själva initialt. Sedan kom Lisbets Palmes olycksaliga utpekande och förstörde allt. I alla fall för överskådlig tid. När både Hovrätt och sedermera Högsta Domstolen totalt underkänt allt vad Chrille P-spår innehöll, bet sig utredarna trots detta fast i spåret som dåliga förlorare. Tunnelseendet var totalt. Chrille å sin sida spelade rollen som ”möjlig Statsministermördare” med gatans bravur och råbarkad finess. Han må ha burit på en sargad kropp och själ, men någon dumskalle var han inte. Balanserades mellan lömska antydningar om bortträngda minnen av skuld, till upprörda utbrott om förföljelse och justitiemord, mjölkade han framgångsrikt media på stålar till sprit och knark. Fram till sin för tidiga död. Någon sanning tog han heller inte med sig i graven, hur många avmätta krönikor exempelvis Jan Guillou kläckte ur sig på det temat.

Sargad men inte dum

Andra spännande spår kom och gick genom åren, av varierande kvalitet. Sydafrika är fortfarande det av alla ”konspirationsspår” som jag själv anser mest konkret, mest trovärdigt. Utredarna inhämtade tydligen information om Sydafrika senast för några veckor sedan. Motivet alls icke långsökt mot bakgrund av Apartheidregimens regelrätta krig mot vilka dom ansåg vara sina fiender. Palme låg högt på deras lista, det är fakta. Men ner på Sveavägen kom man inte. Där heller. Inget konkret kunde styrkas. Där heller. ”Landsförrädarspåret” kittlar också, med ingredienser såsom missnöjda militärer, poliser och kanske SÄPO, vilka beslutat sig att för att handgripligen rädda landet ur Palmes stundande, rent av påbörjade landsförräderi. Men även där saknas konkret koppling till mordplatsen.

I takt med att åren gick och spaningsresultaten uteblev tröttande den breda massan på att höra om mordet. Istället bildades en slags Palmemordskult för de inbitna, på Flashback och Facebook. Platser där allt fler intresserade utbytte åsikter och teorier. Ibland fantasifulla eller rent av galna, inte sällan körde trådarna fast i att man vevade på om den egna käpphästen till mördare och sågade alla andras. Men där förkommer också kloka resonemang och sakligt vändande och vridande på mordutredningens många aspekter. Palmemordspodden startades, vilken mycket sakligt och förtjänstfull går igenom varje spår, varje intressant del av utredningen. Det arrangerades Palmemordvandringar och träffar för de mest inbitna.

Vid varje årsdag blommade intresset upp i media, allt mer åldrade mordplatsvittnen letades upp för att återigen berätta för media vad de såg den där natten. Kunde det ändå inte ha varit Chrille de såg halta iväg där i gränden?? Veckans brott sände specialavsnitt runt varje årsdag, med en grymtande och stånkade Leif GW Persson, som pekade och analyserade på kartor och skisser. Alltid intressant, alltid initierat.

Böckerna om mordet försatte även komma ut i strid ström. I spetsen Sven Anér, Lars Borgnäs och Gunnar Wall, vilka alla tre ser någon form av konspiration som det mest troliga och de har skrivit flertalet böcker på temat.

2016 kom så en bok med namnet ”Nationens fiende”, en noggrann redogörelse över varje vittnes rörelser och beteende på brottsplatsen. Boken hittar en mycket graverande detalj i ett av vittnenas utsagor. En iakttagelse som efter rekonstruktion visar att bara mördaren själv kan ha sett detta. Den som kommit med iakttagelsen var en viss reklamman som jobbade i Skandiahuset. Trots detta gjorde boken inte mycket väsen av sig. Möjligen var alla som inte deltog i Palmemordskulten numera för avtrubbade och desillusionerade för att förmå ta in nya uppgifter. De inom Palmemordskulten å sin sida är generellt sett avoga mot spår med ensamma galningar som gärningsman, här gäller konspiration. Undantaget de många tillskyndare av Chrille P som ännu levt kvar, samt även Christer A, även det ett av många misskötta spår i utredningen.

2018 följde så journalisten Thomas Pettersson upp spåret runt Skandiamannen med sin bok samt ett gediget journalistiskt grävande. Läs sammanfattningen här . Grävandet verkar ha hittat en del nya vinklar och allt hade lämnats över till Palmeutredarna. Och i utredningen hade det också hänt saker. Den första februari 2017 hade utredningen tagits över av åklagaren Krister Petersson, (åh ljuva poetiska rättvisa) som direkt rörde om i grytan. Borta var den loja likgiltigheten, utstrålningen att ha nått vägs ände, det automatiserade floskelrapandet om att det fanns spår kvar att utreda, ord som få längre trodde på. Nu förmedlades istället förhoppning om en lösning inte allt för långt bort, uppklarnade och identifierande av mördaren. Det bådade gott. Raskt avlivades även Chrille P-spåret offentligt genom att den nye åklagaren i Veckans brott förkunnade att detta inte var ett spår man längre trodde på. Inte undra på att Leif GW höll på att få blodstörtning när Krister P gästade Veckans brott en årsdag och åklagaren självsäkert förkunnade en trolig och snar lösning av hela klabbet. Undrar för övrigt om GW inte fick den där blodstörtningen när han såg den avslutande presskonferensen?

Ögonblicket då Krister P förklarar att Chrille P inte är en trolig Palmemördare

Det skulle levereras fler bomber via Veckans brott. Inför den 34:e årsdagen ringde programledaren Camilla Kvarntoft rutinmässigt upp Krister Petersson för att stämma av. Denne meddelade då lite casual att han förväntade sig att väcka åtal eller lägga ner förundersökningen innan midsommar. Han kändes självsäker och en flod av spekulationer utlöstes. Här fanns lösningen. Man hade något konkret. Man hade bevisning. Det visade sig att man hade inget sådant.

Jag är såklart besviken. Jag har dock respekt för att åklagaren lägger ned förundersökningen om han nu bedömt att det går inte att komma vidare. Men det borde räckt med det. Förklarat skälen till varför, inte peka ut en trolig gärningsman utan minsta konkreta bevis. Men kanske var denna presskonferens bara kronan på verket? Rosen på fiaskotårtan? Ett talande slut över 34-års misslyckat polisarbete? En hård inställning kan tyckas. Men jag hade föredragit om åklagare Petersson istället sagt ”Vi måste avsluta detta. Vi kan inte komma vidare efter alla de misstag som gjordes i början, vi kan inte hämta hem dessa. Vi har en intressant person vi inte kan runda. Men vi kommer heller inte vidare med honom. Det är således inte försvarligt att driva utredningen längre”.

Nya böcker kommer skrivas, med inrikting på alla brister i denna utredningens sista slutsats. Anhängarna av ”Den stora mörkläggningen” kommer få ny luft under vingarna. Och vilken gyllene dörr öppnade inte polisinspektör Melander åt privatspanarna, då han under pågående presskonferens om Skandiamannen deklarerar sitt intresse för Sydafrikaspåret, men att man inte kunnat komma vidare där. Utredningen må vara nedlagd men Palmemordskulten forsätter.

Om jag skall summera läget så har vi följande: Allvarliga och besvärliga indicier mot Skandiamannen: Hans märkliga beteende, hans många lögner, vittnesmål med detaljer som är graverande, såsom stålbågade glasögon, handledsväskan, keps och klädsel. Samt inte minst hans egna tidiga iakttagelse av vittnet Jeppsson på en plats och tidpukt som bara en flyende mördare kan ha gjort. Starka Indicier. Men inte bevis. Således ingen lösning.

Efter 34 år av vilset sökande är vi ännu kvar inuti labyrinten. Vägen är kantad av fiaskon och misslyckanden. Det känns tomt, det känns vemodigt. Det var ändå detta jag gått och drömt om, fantiserat om i alla år. Att få en lösning på mordet, trots att det tett sig allt mer hopplöst. Detta var nog det närmaste vi kom, en nedlagd utredning med ett utpekande utan bevis.

Ska jag hitta något positivt så är detta en revansch på alla dom som slentrianmässigt dragit till med Chrille P så fort man fört mordet på tal, att det minsann är polisiärt uppklarat och att enbart juridiska petitesser hindrat rättvisan. Detta sagt av många som inte läst något annat än löpsedlar gällande mordet. När man argumenterat emot har man avfärdats som spänningssökare och konspirationsteoretiker. Nåväl, jag har haft ett mantra alla år när någon frågat vad jag tror och det lyder, ”Det kan mycket väl vara en ensam galning. Men den ensamme galningen heter inte Christer Pettersson”. Jag hade rätt.

Jag är nedstämd. Bisarrt nog tar jag det personligt. Det var inte så här ser skulle sluta, det var inte det här jag fantiserat om. Jag såg framför mig hur Krister Petersson kallade till presskonferens i sal 200 på Polishuset, samma sal där Hans Holmér höll hov 34 år tidigare. Petersson, bister, allvarsam, tittar ut över pressuppbådet. Plötsligt plockar han upp vapnet, dinglar med det i fingret precis som Hans Holmér gjorde, blickar ut över församlingen. Sedan, men dramatiskt hög röst deklarerar han : ”Ladies and gentlemen.. we got him”

Nåja. JFK säger ni? Snart 60 år sedan och ännu olöst enligt många. In i labyrinten igen…

We got him

21 reaktioner till “Palmemordet: Inuti labyrinten, del 6

  1. Lutar åt Syd-Afrika ändå. Chrille var ett lätt mål. Dock osannolik. ”Skandia-mannen” känns likvärdig CP.
    (Ja. Jag vet. Men jag kan inte låta bli. Förlåt.)
    Oavsett önskar jag dig god jaktlycka på Tinder (eller nästa stora kärlek, den kommer, var så säker!) och en trygg arbetsmiljö. Glöm inte bort vem du är, värdefull och älskad av familjen (fans inte inkluderade)!

    Gilla

      1. Du är värd all lycka i livet (även om du på ett sätt redan har det, med dina barn)! Hoppas och tror innerligt att du finner kärleken igen (du vet den där pirr-känslan i maggropen 😉 )
        Hoppas du har en bra helg!

        Gilla

  2. Och sedan…jag tycker det är intressant med kriminalfall för rättvisas skull men ids inte fördjupa mig i Palme mordet då det är så mycket…. men varför utesluta Christer Pettersson? Han var ju en dråpare eller mördare enligt honom själv och som jag funderade- om han inte haft ica kassen full i julklappar och bajonett utan istället enbart bajonett så kanske det inte blivit dråp. Vem var mannen han högg ihäl?

    Gilla

  3. Hm, då verkar det ju vara ett anfall av okontrollerat raseri. Men mordet på P, tror man det var planerat eller oplanerat? Om planerat så kanske med väldigt kort varsel. Skandia mannen verkar ju ha lämnat sin arbetsplats flera ggr under kvällen, kanske för mat om han alls jobbade och 23.19 då P mördades 23.21 (?) så var det ganska tight. Jag läste att det var ca 40 m från entrén till skandia huset till mordplasten och om den var just utanför den t-banestation som Palmes tänkte använda så var det ännu mera tight. Skandia mannen åker till arbetet för att kolla uppgifter om när han kommit och gått från arbetsplatsen…verkar inte så förberett. Om planerat så tycker man att han borde ha haft bättre koll på saker. Samt vapnet- jag kan inget om vapen – men läser att S&W magnum är vanligt bland sportskyttar och han var väl medlem i en sådan klubb. Lite för bra för att vara sant där plus att han ivrade att kommunicera med media osv. Hmm Läste i dagens tidning att ett vittne pekar ut skandia mannen utanför Grand och att han följde efter paret Palme. 2 minuter är inte sååå värst lång tid. Jag fick en tanke att skandia mannen hade sällskap på sin arbetsplats och att det kunde förklara att han kom och gick mest hela kvällen enligt passerkortet. Han kände en vapensamlare… om mordet var planerat även om tidpunkten blev när den kunde bli så verkar det ännu mer skumt. Alltså om skandia mannen skulle vara den skyldiga.

    Gilla

  4. Du behöver inte publicera alla min funderings kommentarer… Vad sa skandia mannen själv: han lämnade arbetsplatsen och skyndade till t-bane stationen för att hinna med sitt tåg. Nå om det är 40 m från jobb till t-bana så är 2 minuter drygt. Jag har inte koll på vad alla vittnen säger om honom förutom kvinnan utanför Grand. Men hans 2 minuter blir då ganska knappa, men dryga om allt han gör är att gå från jobb till t- banan. Om han inte hade sällskap och de stod en stund innan han tvingas skynda till t- banan…. Fick en massa funderingar igår kväll om det här. Nästa sak: Palme sköts på 10 cm avstånd- alltså av någon som flåsar i nacken. Här har vi stads minister som sagt bort livvakter – jag tror inte han var obrydd för det fanns motstånd och hat mot honom- och om någon börjar trampa bakom på någon meters avstånd så skulle t om en positiv Palme reagera. Och alldeles efter skottögonblick så är ändå mördaren alldeles inpå…skit nära!
    Jag funderade också på mordplatsen, om detta var förberett, så verkar det tight om mördaren visste att paret skulle ta t-banna. Undrar om m-platsen väljs för flyktvägens skull? Är tunneln på tunnelgatan öppen om natten? Vare sig den är det eller inte, jag googlade karta och 3d syn och det verkar vara en bra plats om man vill dunsta. Det är inte plan mark utan kuperat, åskådare har sikt ända upp i trappan men sedan ingen alls. Om en bil väntar osv.
    Jag tror att Mårten Palme ser Christer Pettersson och att den dator framkallade fantom bilden är CP medan porträtt målerskan ser en annan människa- en mystisk man- men hur då mystiskt? Vilt stirrande blick, blodiga kläder, eller en stressad man?

    Gilla

  5. Jag missade att skriva att skandia mannen kolla sina in-passer uppgifter dagen efter mordet- han hade inte koll på det eller kunde han radera något. Enligt honom själv så kollade han för att polisen skulle kasta sig på honom. Joo och vapnet: är man säker på att skottskada är åstadkommet av en S W magnum? Man kanske inte kan vara hur säker som helst? Är det ett antagande när man hittar kulorna? Men, det är knappast gjort diskret att placera ut kulor i fasaderna utan att någon märker det… Jag menar: hur mycket gissning och hur mycket säkerhet i vapen frågan?

    Gilla

  6. Mer om vapnet: S&W magnum på 80 talet osar mycket Clintan. Det fanns 600 nånting registrerade revolvrar i Stockholm tror jag att jag läste- vilka var innehavarna av dessa? Vilken typ av människor? Ligister och insjö-gangsters som går med i skytteklubb för att kunna skaffa vapen något så när lagligt? Vapen samlare… som kunde förse skandia mannen med ett vapen som inte skriker sport skytte klubb? Han är lite gubben i lådan.

    Gilla

  7. Detta behöver du inte heller publicera!
    Från det ena icke lösta till ett annat, utanför dina regioner tror jag. Kalamark mordet som ju är ouppklarat om Linna verkligen var oskyldig. En Piteå journalist har besökt gården som stått tom och samlat in information mm. Jag har kommenterat lite på min facebook sida i ämnet – polisen tyckte att de inte hade något att gå på… men jag har hehe. Massor av funderingar.
    Mannen som bodde granne med bröderna och som stod och hackade is på den gemensamma vägen som han och bröderna använde – det var i April så mycket smält och isigt säkert. Denne granne påstår sig se någon krypa in i ladugård genom ett hål i väggen – polisen kollade om det gick osv och visst går det men ingen vid sina sunda vätskor skulle göra det. Bökigt från början till slut! Så grannen ser någon vid 1900 bläcket e dyl som ålar sig in och han befinner sig väldigt nära huset när detta sker ändå går han inte runt och kollar vad som står på. Att tro att det skulle vara Roger som senare blir mördar är befängt och som granne visste han säkert brödernas rutiner bra – att den andra, överlevande, brodern var lätt handikappad efter en stroke. Så grannen skiter i att kolla, står med ett järnspett i handen. Jag kommer inte ihåg vilka tider han angav – alltså hur länge han var ute på vägen innan han gick hem. Men jag tror han och hans fru gick och lade sig tidigt. Det borde vara enkelt för denna granne att utföra mordet och misshandeln, gå hem och natta frun och sedan återvända för att ordna. Köra bilen upp till p-plats, ta skoter leden tillbaka, kanske ha egen skoter i beredskap för det för det var ganska långt tror jag, sedan lämna skoterspår och traska in mot brödernas gård. Och lämna spår av en mördare som först kommer via skoter spår och flyr med bilen.
    Dessa bröder var ju utan föräldrar och jag undrar hur de hade dött, samt att den överlevande brodern hade en tvillingsyster som drunknade på den lokala badplatsen nära bröder och granne. Sättet som man finner den mördade Roger på – jag har sett horribel bild- bunden till hand och fot, med fodersäckar på 20kg på sig, en regnrock och en upp och nedvänd skottkärra… det är något av drunkning i det hela. Kanske det var menat som en varning.
    Sedan finns det kristna inslag i detta mord, för bröderna var kristna och kanske hade en fosterpappa som också var kristen – men på vilket sätt skulle vara intressant att veta – sådana som praktiserar sex med orena själar och demoner eller sådana som tror på en anständig och god Gud, Jesus Helig Ande. Jag själv tillhör den senare typen Kristen- men i korthet så leder otukt till pedofili, incest osv. Men du kanske kan din söndagsskola, vad vet jag.
    Guds fris
    Annso

    Gilla

  8. Ännu en liten detalj till Kalamark mordet: den överlevande brodern återvände aldrig till gården igen och Roger blev inte attackerad inne i ladugården utan utanför- så varför åla in genom glugg över huvud, kan man undra. Bedragarna som lurar bröderna på sparkassan tror jag gör det genom utpressning trots att de talar om momsfiffel som bröderna är med på. Men jag tror istället att den skurk som sålde brandsläckare och dyl till dem skrev flera kvitton på samma affär men kallade det något annat , dessa kvitton skrev Roger på och sedan kunde skurken kräva pengar, utpressa för att saken inte skulle bli kronofogd. Roger var en kristen och samvetsgrann man som bokförde varje ägg han sålde…
    Så nu ska du få vara i fred men om du eller någon annan vill kolla mina kommentarer till Journalistens upptäckter så finns det på min fb sida -allt officiellt- och det lär vara på tidslinjen en liten tid efter att Linna släpptes – ja när Piteå tidning skrev denna artikelserie.
    Allt gott
    Annso

    Gilla

  9. here we go again….
    Grunden för åklagare Peterssons framställning om Engstöm som misstänkt gärningsman är att Engströms signalement i allt väsentligt överensstämmer med vittnesuppgifter från brottsplatsen. Det är Engströms klädsel, längd och kroppsform som i första hand pekar ut honom som misstänkt gärningsman.
    Till detta kommer signifikanta detaljer som hans keps med öronlappar och den mörka handledsväskan. Svd

    Bildresultat för hur var skandia mannen klädd?
    När Engström lämnade Skandia var han klädd enligt följande: Svart vinterrock vilken når strax nedanför knäna. Rocken var knäppt. Mörkgrå melerad keps utan öronlappar eller knäppe på skärmen. google
    986-03-01 på Sabbatsbergs sjukhus:
    Signalement: stor, kraftig, mörkhårig iklädd midje- eller 3/4-lång blå eller mörkblå täckjacka. Lisbeth Palmes vittnesmål från sjukhuset

    Algot Åsell (hörd 890609 kl 14.19) – det s k alibivittnet som underkändes av rätten säger att han såg CP klockan 23.35 den 28 februari på 15 meters avstånd. CP hade en blå jacka och ingenting på huvudet. CHRISTER PETTERSSON OM SIN KLÄDSEL: Jag hade någon form av jacka. En mörk jacka eller en skinnjacka.

    Gilla

  10. Än mer… titta på översiktskartan och alla vittnen utplacerade och notera C P nr 46.

    Klockan 23:21, vid korsningen Sveavägen och Tunnelgatan, sköts Olof Palme dödligt i ryggen med ett revolverskott från kort avstånd varpå han segnade ner på trottoaren. … Palme avled omedelbart men transporterades ändå efter upplivningsförsök till Sabbatsbergs sjukhus där han dödförklarades klockan 00:06 den 1 mars. googlad info.
    Min fråga: gick Olof Palme på Lisbeths vänstra sida? Gick Olof P framför Lisbeth eller gick de sida vid sida?

    Gilla

  11. Den sistaste kommentaren om Palme mordet…lovar:
    Christer Pettersson vet var Palme befinner sig i ca 1.5 timmar samt var Palme kommer att befinna sig efter de 1.5 timmarna. Han vet att det finns en revolver på spelklubben Oxen och har hela 1.5 timmar på sig att gå och hämta revolvern. Mårten Palme ser honom utanför Bion när de går in.
    Vittnet Jeppsson ser en man med blå täckjacka springa förbi honom upp mot trapporna på Tunnelgatan. Fantom bild 1 ser ut som Christer Pettersson som också hade dödat en person 1970 utan större problem vad det verkar.
    Enligt Sigge Cedergren så blev han av med magnum revolvern några månader före mordet. Och någon bevittnar att C Pettersson hade en magnum hängande i sin hall :
    Uppgifterna kommer från en synnerligen trovärdig källa som jag har haft kontakt med. Personen ifråga besökte nämligen tillfälligt Christer Petterssons bostad någon gång 1983, alltså tre år före Palmemordet och kunde med egna ögon se att en Magnum-revolver hängde i hallen. (från https://elisabethoglund.se/blogg/idag-kan-jag-avsloja-misstankte-palmemordaren-christer-pettersson-hade-en-magnum-revolver-hangande-i-sin-egen-hall/?fbclid=IwAR2TNiyXfFwlNKA_8IZ1x5wBbLE-A2uwh1FbDEUb6A_VADVFZhFTRA_YqlY )
    Med andra ord var inte Christer Pettersson nödvändigtvis en kniv man utan också en magnum man.
    Kanske Christer gav Sigge sin magnum som pant för obetalt knark? Eller så hade C P den i förvar hos Sigge – det verkar ju inte vara den mest hälsosamma platsen dessa kvarter….

    Gilla

  12. Mer som du inte behöver publicera: youtubes Palmemordet Hovrätten sammanfattning del 1 av 2 och 9.30 in i filmen. Lena Åkerlund som har bott på Tunnelgatan 1 och vittnar om att hon går förbi där och hämtar sprit på väg till Oxens spelklubb mordkvällen trots att hon flyttade ut 6 mån tidigare. Sedan finns det två foton på trappan och fasaden av Tunnelg 1 som renoverades och det hänger presenning (?) för port 1B men förmodligen inte över 1A. Var bodde Lena Å? En bild visar också trappan och har rubriken ”blodpölen” :http://prispa.se/MPOP/index.php?p=K&q=Mordplatsen. En tanke är ju att trots att 30 år gått så är det inte så ofta man torkar av en ytterdörr på utsidan vid ur-städning av lägenhet osv- nu renoverades det ju och i vilken ordning osv. Var alla utflugna ur huset för renoveringen, alltså hyresgäster?

    vänliga hälsningen ivrige städtanden Annso

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s